Flyg. Igen.

Alltså, jag måste bara erkänna att jag har full förståelse för människor som till exempel Katrin Schulman som motsätter sig barn på jobbiga ställen som flygplan, bussar etc. Efter gårdagens upplevelse förstår jag verkligen hur hon känner. Hon är ingen bitterfitta hon är mänsklig för hör och häpna allihopen där ute, alla gillar inte barn!!!!

Förstår inte att så många verkar ha så svårt att trycka in något i sina tjocka skallar, bara för att man är av en annan åsikt elelr inte gillar något innebär det inte att man är avundsjuk eller en klimakteriekärring. Jag hamnade brevid en 3 åring på planet som satt och härmade en kolikbäbis några rader fram. Hela vägen från umeå till bromma. När kolikbäbisen klivit av satte sig hela mysiga familjen på raden bakom mig.

Det var då det började. Hela vägen till Göteborg fick jag höra tjutande sånger om apor och sockerbagare och dylikt. Så fort ungen blev upphetsad höjde hon rösten samt började sparka mig i ryggen. Vad gör föräldrarna? Jo de sjunger med och hejjar på. Medan min ländrygg blir massakerad. Jag hatar svenska föräldrar och svenska barn. Vart tog uppfostran vägen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0