The Bitch is Back

Nu är det dags för farväl inlägget. Lika bra att skriva nu, senare blir det väl för stressigt! Nu åker jag, lämnar östkusten för bästkusten som K-Fed så fint uttryckte sig! Det ska bli spännande men jag erkänner jag är sjukt nervös. Det har inte gått upp för mig tidigare att jag faktiskt flyttar. Nyss gjorde det och mitt hjärta började rusa och klappa i takt med den snabbaste dubbelkaggen. Jag började svettas och känna någon slags panikångest krypa upp inifrån.

Efter några djupa andetag är jag här. Inte lugn men lugnare. Jag närmar mig inte längre hjärtsvikt men jag skulle inte direkt säga att jag har vilopuls heller. Nu vill jag bara vara där och känna att allt är bra. Men det är några timmar kvar och en taskig landning i Göteborg kvar tills dess. Just nu har jag den normala refebern, är min väska för tung? Har jag för mycket bagage? Tror att min hjärna har återgått till "icke-flyttmode" eftersom "flyttmode" krävde alldeles för mycket av psyket som nästintill kollapsade. Nästa gång vi hörs är jag på väg eller där. En Norrlänning som påbörjar ett nytt liv på Västkusten. Eller kanske itne nytt, livet är detsamma men ett nytt kapitel startas. Let the games begin...

Älskar och saknar Er alla redan. Ni vet vilka ni är! XOXO /Ägo